Enligt det tja?nstelogiska synsa?ttet blir upplevelsen kring ett ko?p allt viktigare. Samtidigt a?r varuma?rket en viktig resurs i marknadsfo?ringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang fo?r hur varuma?rket passar in i interaktionen mellan fo?retag och konsument.

Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

The field of work and employment is constantly undergoing changes. In order to help organizations to adjust to new conditions, different models for organizing have been developed. Many of these models are spread worldwide, due to the need for organizations to meet demands of flexibility and efficiency. In this study, a small number of models, which contains solutions of how to organize work in Human Resources, have been selected. The author and scientist Dave Ulrich, who has had a large influence on the development of the work in Human Resources, originally founded these models.The aim of this study was to examine how these models were functioning, in reference to the different departments of Human Resources labor within the township of Uppsala.

Bakgrund:Demens Àr en av de största folksjukdomarna i Sverige och Àr en obotbar sjukdom som Àr progredierande. Agitation Àr ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress bÄde för den demensdrabbade, för anhöriga och vÄrdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och mÄnga biverkningar, vilket gör att omvÄrdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmÀn litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingÄ i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingÄr i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.

Aktiviteter Àr betydelsefulla för ungdomar som vistas pÄ institution. Forskning visar att ungdomar som har en meningsfull tillvaro med aktiviteter och en variation av sysselsÀttning under sin institutionsvistelse har större möjlighet att lyckas förÀndra ett problembeteende. En institutionsmiljö bör tillgodose ungdomarnas behov av en hemlik miljö och kontakt med pro-sociala ungdomar i övriga samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att belysa aktivteters betydelse för ungdomar som Àr placerade pÄ institution, relationen mellan schemalagda och icke schemalagda aktiviteter samt vilken roll personalen har i utövandet av aktiviteter för ungdomar som vistas pÄ institution. Studiens metodansats bygger pÄ kvalitativa intervjuer med professionella som tjÀnstgör pÄ ett HVB-hem (VÄrd och boende) för ungdomar.

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

För de mĂ€nniskor som lider av muskuloskeletala smĂ€rttillstĂ„nd orsakar smĂ€rtan ofta aktivitetsbegrĂ€nsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder lĂ„ngvarig smĂ€rta har pĂ„ mĂ€nniskors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning pĂ„ databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av lĂ„ngvarig smĂ€rta pĂ„ aktiviteter i det dagliga livet Ă€r individuellt. Det finns mĂ„nga faktorer som styr vilka följder lĂ„ngvarig smĂ€rta har hos en individ.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

Studien Àr ett försök att förstÄ sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet bestÄr av en enkÀtundersökning med elever och sex intervjuer med lÀrare pÄ en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet Àr att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. LÀrarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkÀterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex lÀxor, disco, och klÀder/frisyrer/smink.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter och hur det som fanns tillgÀngligt pÄ arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lÀrare. I studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lÀrare, tre kvinnor frÄn en skola och tvÄ mÀn och en kvinna frÄn en annan skola, intervjuades för att fÄ ta reda pÄ deras instÀllningar och uppfattningar om hÀlsofrÀmjande aktiviteter. Skolorna ligger i SkÄne och erbjuder olika hÀlsofrÀmjande aktiviteter för lÀrarna.